Logga inBli medlem
Mitt liv som barn

Del 59: Specialskolan i England (del3)

Nu börjar det…
Fortfarande hopkedjade leddes vi in i ett litet rum. Där var det en bänk där vi blev placerade. De spände fast oss på bänken så att vi inte kunde resa oss. De tog sedan bort kedjan vi hade mellan våra selar. Vi blev tillsagda att vänta här tills våra övervakare kom och hämtade oss. Som om vi skulle kunna göra något annat. Vi fick sitta där i en halvtimme innan vi blev hämtade. Det var ett par kraftiga och välväxta herrar som kom in och hämtade Marianne först. Hon kunde inte göra så mycket mer än att följa med dem då hon var något så att säga satt ur spel. Hade hon inte varit bojad hade hon nog klarat av dessa herrar. Hon hade en lapp på hjälmen med en notering om att hon kunde vara våldsam iakttag försiktighet. Då våra övervakare vet om att hon är extremt stark hade hon blivit tillsagd att göra så mycket motstånd hon kan göra. Hon var informerad om att hon skulle bli specialbehandlad som våldsam hela tiden. Vad som hände skulle hon få se. Om hon kunde skulle hon bli helvild och försöka angripa vårdarna med full kraft så fort tillfälle gavs. Allt var tillåtet från hennes sida mot de vuxna. De började med att lossa händerna vilket inte var vad de borde gjort. Hon passade då på att ge den ena vårdaren ett rejält slag under bältet och den andra mitt i magen. Hon försökte därefter fly men med fotbojor är man inte särskilt snabb. De lyckades ganska snart att få tag i henne och lade upp henne på en brits och spände fast henne där. Hon blev sedan placerad i en isoleringscell en stund. Därefter kom de och hämtade mig. Jag skulle vara passiv och inte göra något utan att de skulle hela tiden får bära mig dit jag skulle. Jag blev fastspänd i en rullstol. Rikard skulle vara normal men vara väldigt försiktig och blyg. De fick nästan släpa fram honom. Även han blev placerad i en rullstol och fastspänd.

Jag blev inkörd i något som såg ut som ett omklädningsrum. Där lossade de mig från rullstolen igen. De placerade ett par andra bojor runt mina händer och lyfte upp mig i dem. Därefter tog de av mig fotbojorna och selen. De lossade sedan på jackan och lyfte upp den så att de kom åt att lossa byxorna. När de var avtagna fick jag åter på mig fotbojorna. De drog jackan vidare uppåt så att de åter kunde montera på selen och låsa den igen. Därefter satte de på en annan sorts boja på armen så att de kunde koppla på nya linor att hålla mig stående medan de lossade de yttre bojorna och tog av mig vantarna och jackan. Det fanns även ett flertal fästpunkter på hjälmen för fastspänning. En sak var säker. Man var där man var tills någon annan tyckte något annat. Jag fick åter händerna fastsatta i selen och placerad i rullstolen igen. Rickard fick samma behandling men han höll upp armar och sådant själv. Till sist vart det Mariannes tur. De hade utrustat henne med en ögonbindel för att hon inte skulle se var vårdarna var om hon skulle råka få någon lös hand eller fot igen. De var dessutom två extra vårdare för att hjälpa till med henne. Till sist var även hon placerad och fastspänd i en rullstol.

Jag blev först inrullad i ett undersökningsrum där det vare en läkare, en sjuksköterska och två vårdare. Jag blev upplyft ur rullstolen och fick mina händer på nytt i bojor som hängde från taket innan de tog av mig allt. Inklusive blöjan och hjälmen och munkaveln. De hade placerat en stång med bojor mellan mina fotleder så att jag stod med fötterna nästan 80 cm isär. Hade jag inte varit bojad till händerna hade jag ramlat omkull. Doktorn tittade på mig från alla håll och mumlade lite konstiga saker ibland som sköterskan skrev mer i en journal. Doktorn Frågade en massa saker som jag inte riktigt kunde svara på innan han såg en notering i journalen att jag inte var från England. Han tog då fram en pärm med standardfrågorna på olika språk. Han hittade de svenska frågekorten och började peka på fråga för fråga. Instruktionen var att svara Yes, No, maybe eller not sure på frågorna.
Är du allergisk mot något? Maybe
Är du vaccinerad enligt norm? No
Har du några fobier? Not sure
Har du några kända sjukdomar? Maybe
Ser du normalt? Not sure
Läkaren pekade på en rad längst ned på kortet. Där stod det ”Du kommer att få ytterligare undersökning med tolk” Jag svarade ”Yes”
Rikard genomgick samma undersökning och även han skulle på vidare undersökningar med tolk.

Med Marianne vidtog de extra säkerhetsåtgärder. De placerade en 120 cm lång stång mellan hennes handbojor så att hon inte skulle kunna göra något. Även hon behövde ytterligare undersökningar. Rikard och jag blev undersökta samtidigt med tolkhjälp. Vi nämnde då att vi har mindre synstörningar och har gjort diabeteskontroll. Vi fick lämna blodprover där de kollade eventuella allergier. Det visade sig att både Rikard och jag inte tål vissa sorters vaccin vilket jag visste sen tidigare. Vid syntestet ansågs det att vi behövde glasögon och diabetesen skulle kollas upp på nytt. Vi blev informerade om att vi alla tre skulle få lämna fler blodprov på morgonen.

Vi fick sedan på oss enormt gigantiska blöjor och plastbyxor. Efter det fick vi en sorts pyjamas som har ett blixtlås från fot till fot. Därefter fick vi på oss våra selar igen. Händerna blev placerade i selens bojor igen och fötterna i fotbojorna. Man kan ta ca 30 cm långa steg med dem. Sedan blev vi ledda till matsalen. Där fick vi sätta oss på några konstiga stolar. De fäste fast våra selar och fötter så att vi inte kunde röra oss. Vi fick haklappar och sedan kom det tre lite äldre tjejer på omkring sexton år med vår kvällsmat. Det var någon sörja som var allt annat än aptitlig. Det kändes som någon sorts potatismos med något nermalt kött av okänd härkomst. Mixat till en vällingliknande konsistens. Tjejerna som matade oss var snälla mot oss i alla fall. De förklarade för oss att de ska vara där i två år och att man kan få privilegier om man sköter sig samt att man blir straffad om man missköter sig. ”Låter vettigt” svarade jag dem utan att tänka mig för. De varnade mig för att prata utan att bli tilltalad och fått en fråga som skulle besvaras. De har fått i uppdrag att vara våra mentorer under sju dagar. Det enda tillfället det är tillåtet att prata utan att vara tillfrågad om något är om det är någon som är i akut fara eller man har fått ont eller blivit skadad.

De berättade lite mer om hur det fungerar på skolan. Alla har skoluniform. Den består av en blöja, låsbara blöjbyxor i plast, en tunn tröja, knästrumpor, och ett par hängselbyxor som har låsbara spännen så man inte kan ta av sig kläderna. Blöjan ska användas till vad den är avsedd för. Bytes två gånger om dagen om inte medicinska skäl kräver tätare byten. Efter att vi ätit färdigt blev vi ledda till ett litet rum av tjejerna. Där spände de fast oss på en bänk enligt instruktioner. Efter en stund så kom Eugene och Andre in och pratade med oss. De sa att när vi var samlade i rummet fick vi prata fritt. De frågade först vad vi tyckte om våra mentorer. Vi svarade att de var vänliga och försiktiga när de matade oss och att de var väldigt trevliga men vi fick inte prata med dem. Jag tror att det var värst för pratkvarnen Marianne att vara tvungen att vara tyst. Jag sade att jag bekräftade ett av deras uttryck och de varnade mig för att prata utan att bli tilltalad. De ville att vi skulle ranka några frågor vad vi tyckte på en skala från noll till tio.
Bemötande av mentorerna? ”10”
Matandet? ”10”
Maten? ”3”
Ankomstmottagningen? ”6”
Behandlingen efter ombytet? Jag; ”8” Rikard; ”8” Marianne; ”5”
Läkarundersökningen? ”8”
Läkarens uppträdande? ”10”

Vi ser att ni har varit ganska nöjda så här långt. Marianne du verkar vara ganska stark har jag hört från vårdarna vid ankomsten. Du fick in ett par bra träffar där. Du gjorde vad som var förväntat av dig och vårdarna får skylla sig själva då du hade varningslappen på hjälmen. De måste lära sig att även små tjejer kan vara starka.
Ni har gett era mentorer tre extra poäng. De blir värderade och får mer privilegier ju mer poäng de får. Jag sade att ”Om jag inte varit bojad så hade de faktiskt fått en kram som tack”. Då log de båda två. ”Vi känner till era egenheter och vi hoppas att ni kan hjälpa oss att få ungdomarna här att trivas bättre. Alla är inte dömda brottslingar utan en del är hitskickade av sina föräldrar. Roger du kommer att få hälsa på alla innan veckan är slut”. ”Vi är ledsna över maten. Det har varit en brand i köket så vi ligger efter. Därför fick ni rester. Vi fick också den maten i dag så jag förstår er reaktion. Här ska det alltid vara rättvist för alla så även personalen äter samma mat som de intagna. Nu kommer de tråkiga sakerna som vi enligt lag är tvungna att följa upp efter det som kom fram under läkarundersökningen även om ni inte är intagna utan gäster. Vi kör på enligt protokollet här och skickar sedan vidare alla uppgifter till er ordinarie vårdgivare och era föräldrar. Det är inget ni ska vara ledsna över. Ni har varit ärliga om det i alla fall. Ni kommer att få lämna blodprov i morgon innan ni får äta frukost. Marianne du ska streta i mot så mycket du kan. Efter blodproven avgörs det vad för behandling som eventuellt behöver sättas in. Ni kommer snart att få gå och lägga er. Det kan kanske kännas ovant då ni kommer att bli fastspända i sängen och få en napp som ni inte kan ta ut själva. Det finns mikrofoner och kameror som övervakar om ni börjar låta konstigt under natten. Då kommer det att komma en sköterska och kolla upp er. Vi har planerat in bestraffningar för er i morgon även om ni inte har misskött er. Marianne du kommer att få ha en stålstång mellan fotbojorna i stället för kedjan som de andra har. Det är ingen bestraffning utan det gör det svårare att gå men det ingår i riskhanteringen för våldsamma personer. Dagtid kommer ni att få ha hjälmen med visiret nedfällt. Det har alla här hos oss som har handbojor. Det är för att skydda huvudet och ansiktet om man ramlar.

Om fem minuter kommer sovpatrullen och tar hand om er. Om ni inte är vana att sova på rygg så kommer ni att få en natts dålig sömn.
De lämnade oss i väntan på sovpatrullen. Vi blev tillsagda att nu var vi tvungna att vara tysta igen.

Läggningen gick så där. Michel lyckades att tappa greppet om min sele när jag skulle upp i sängen. Jag landade hårt på baken och kläderna blev blöta. Jag hade lyckats göra en Marianne där. Aj skrek jag. Det registrerades av mikrofonerna så det kom genast mer personal inrusande. De sade att det finns kameror som registrerar det som händer härinne. Jag blev tillfrågad om jag hade ont men det har jag inte längre. Kändes bara när jag ramlade. Sovpatrullen fick sig en utskällning och att de skulle kolla i min pärm där det står om jag har några särskilda rutiner som måste följas. Jag ska lyftas in i sängen med personlyften och inte för hand. Jag blev tvungen att byta alla kläder då både blöjan och plastbyxorna sprack. De hjälpte mig på med nya blöjor, kläder och åter på med selen. När allt var klart fick jag ett par låsbara fingerlösa vantar. De var hårda på både fram och baksidan samt hade invändiga fingrar. Då kan man glömma att göra något med händerna i natt. De lade mig i sängen och kopplade fast selen och fotbojorna i några remmar så att man inte kunde röra sig. Händerna fick vara lösa. Som standard är det normalt att man har fotbojorna på sig under natten. Rikard och jag blev likadant behandlade medan Marianne även fick sina händer fastspända. Till sist fick vi våra nappar och de släckte ljuset. Jag hörde att det tog ca två minuter innan Rikard och Marianne somnat. Jag somnade strax därefter.

Fortsättning:

Del 1 (1 sep 2022)
Del 2: En olycka kommer sällan ensam (27 apr 2021)
Del 3: Kungen (27 apr 2021)
Del 4: Kläder (27 apr 2021)
Del 5: Marknaden (27 apr 2021)
Del 6: Sjuka (27 apr 2021)
Del 7: Oss (27 apr 2021)
Del 8: Höskörd (27 apr 2021)
Del 9: Tandläkaren (27 apr 2021)
Del 10: Blindtarmen (27 apr 2021)
Del 11: Liseberg (27 apr 2021)
Del 12: Ett nytt liv (27 apr 2021)
Del 13: Kidnappningen – Ond bråd död (28 apr 2021)
Del 14: Första dagen i skolan för Rikard (28 apr 2021)
Del 15: Shopping (28 apr 2021)
Del 16: Kursen – livräddning första hjälpen fortfarande i gips (28 apr 2021)
Del 17: Städdag (29 apr 2021)
Del 18: Ett (två) nytt liv - igen (29 apr 2021)
Del 19: Klassens Clown (30 apr 2021)
Del 20: Jullovet (30 apr 2021)
Del 21: Födelsedagen – överraskningen med en twist (30 apr 2021)
Del 22: Flytten (30 apr 2021)
Del 23: En olycka kommer sällan ensam två (30 apr 2021)
Del 24: Talangjakten (1 maj 2021)
Del 25: Lite diverse (3 maj 2021)
Del 26: En olycka kommer sällan ensam tre komma fem (3 maj 2021)
Del 27: Mötet med Fredrika (3 maj 2021)
Del 28: Ett (tre) nytt liv ytterligare (8 maj 2021)
Del 29: Hemma igen – Nya galonoveraller (9 maj 2021)
Del 30: Trillingarna - första dagen i skolan (9 maj 2021)
Del 31: Adoptionen av trillingarna - med komplikationer - Joakim skjuten (9 maj 2021)
Del 32: Det stora kalaset – utbrytarkungstävlingar och tårtgluffsande (11 maj 2021)
Del 33: Mediala krafter (14 maj 2021)
Del 34: Skolresan - Vinön - Blöjor och sjönöd (14 maj 2021)
Del 35: Gröna Lund, Skansen och trillingarnas födelsedag (17 maj 2021)
Del 36: Oväntade besök – Fredrika behöver hjälp med blöjorna (17 maj 2021)
Del 37: Filip och Stina sover över – Att blöja eller inte blöja, det är frågan (17 maj 2021)
Del 38: Midsommar – Dans kring stången – Bordsskick (18 maj 2021)
Del 39: Sommarlovet – Tårgas – Militärövning (18 maj 2021)
Del 40: Vi börjar sjuan – ny skola, i blöjor – ny knasig kompis med blöjor (21 maj 2021)
Del 41: Badet – Mariannes blöjproblem (25 maj 2021)
Del 42: Marknaden – I gips och blöjor (31 maj 2021)
Del 43: Marianne, Kim och Hans – Ett skrämmande möte, inte helt enligt planen (13 jun 2021)
Del 44: Nattorienteringen och pyjamaspartyt med napp och blöjor (13 jun 2021)
Del 45: Besöket hos Kim (22 jun 2021)
Del 46: Kims permision (22 jun 2021)
Del 47: Ytterligare ett nytt liv (26 jun 2021)
Del 48: Kim är med på älgjakt – i blöjor naturligtvis (31 jul 2021)
Del 49: Rikards ettårsjubileum (31 jul 2021)
Del 50: Mobbarna i skolan (4 aug 2021)
Del 51: Ursäkten. Mobbarna kommer på besök, i blöjor och med napp (4 aug 2021)
Del 52: Marianne flyttar in, Födelsedagar och Jul (7 sep 2021)
Del 53: Kidnappningen – Flera skjutna – Blöjor igen (20 sep 2021)
Del 54: Lite diverse igen (4 okt 2021)
Del 55: Den nya tjejen i klassen a.k.a. ytterligare nya liv (4 okt 2021)
Del 56: Första besöket på BB, Tone fyller år, Pyjamasparty och besök hos svärmor (21 okt 2021)
Del 57: Specialskolan i England (del1) (22 okt 2021)
Del 58: Specialskolan i England (del2) (3 nov 2021)
Del 59: Specialskolan i England (del3) (9 nov 2021)
Del 60: Specialskolan i England (del4) (11 nov 2021)
Del 61: Specialskolan i England (del5) (13 dec 2021)
Del 62: Specialskolan i England (del6) (21 dec 2021)
Del 63: Specialskolan i England (del7) (25 dec 2021)
Del 64: Specialskolan i England (del8) (1 jan 2022)
Del 65: Diabetes, Tuva 17 år, party och blöjor, Adoption av Leopold (25 jan 2022)
Del 66: Besökarna från England (del 1) (26 jan 2022)
Del 67: Besökarna från England (del2) (31 jan 2022)
Del 68: Besökarna från England (del3) (2 feb 2022)
Del 69: Besökarna från England (del4) (12 feb 2022)
Del 70: Besökarna från England (del5) (28 feb 2022)
Del 71: Besökarna från England (del6) Hemresan och Efraims nya sovsele (20 mar 2022)
Del 72: Ett nytt liv i kvadrat (16 apr 2022)
Del 73: Sexorna besöker högstadiet (24 maj 2022)
Del 74: Joakims skolresa del 1 (1 sep 2022)
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 5241  Anmäl 

Den skandinaviska gemenskapen för oss vuxna som släpper fram vår inre litenhet, för oss som tycker det känns bra att bära blöjor och för våra vänner, nära och kära. ♥
Bli medlem – enkelt och gratis  Om ABDL Scandinavia  Regler  Feedback / Kontakt  Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 1996-2024