Logga inBli medlem
Bus
Jag hade kul. Jag hade hittat en härlig gyttjepöl bakom huset.
Där hade jag hämtat gytja och ritat gytjiga saker på hela verandan.
Och då menar jag gytjigt. Hade hämtat hinkar och gladdat runt ordentligt.
Och skrattade för mig själv när jag var igång.
Jag var så inne i mitt skapande av mina leriga figurer att jag inte märkte att pappa hade kommit hem och kommit runt huset och såg på mig.
Han gick tyst och snart kände jag hur mitt huvud drogs bakåt av att någon drog i mitt hår.
När jag mötte pappas blick så blev jag generad och rodnade.

- och vad tror lilla fröken att hon sysslar med?
Hans röst var behärskad men jag kände igen den och förstod att han var lite missnöjd.

- jag.... Jag... Har bara lite kul ju.
De sista orden viskade jag fram.

- lite kul, du är en riktig odåga min unga tös.
Vart har du fått för sig att det är okej att smeta in hela vår nytvättade veranda med gyttja?

Jag skämdes ännu mer och förrsökte krypa ihop och vända ner mitt huvud men han höll mitt hår i ett stadigt grepp och släppte inte taget något alls.

- jag tänkte inte så långt pappa,
Mina ögon bad om ursäkt och jag kände mig i underläge.

- ja nu är det du som skrubbar hela verandan igen på knä och eftersom du har grisar ner dina kläder så får du skrubba naken.
Sedan ska du få ordentligt med smisk för ditt påhitt.
Är det förstått unga dam. Din röst gav inga tecken på att mjukna och jag nickade så gott jag kunde.

- bra då klär du av dig allt så ska jag gå och hämta skurvatten och skurborste.

Du gick iväg och jag klädde hastigt av mig och stod och huttrade lite i skuggan.

Du kom snart tillbaka och tog mina kläder utan ett ord och gav mig skurhinken med skurborsten i.

Och under ditt övervaka de började jag att skura verandan. Snart gick du iväg med mina kläder och jag försökte verkligen vara duktig och lydig men det var ju inte lika kul som att gegga ner den så jag tyckte det var rätt så tråkigt så snart komm jag på ett nytt ätt att roa mig att se hur långt jag kunde hoppa utan att nudda lera.

Men igen var jag så inne i mitt att när du överraskade mig genom att tömma en hink med vatten på mig så skrek jag till både av förvåning och kyla för vattnet var ju kallt.
Jag stirrade på dig och började att öppna munnen för att säga något men du höjde dina ögonbryn och sa.

- tänk dig för nu, du vill inte ha mer straff i kväll eller hur.
Jag bet ihop käken och sänkte blicken och skakade på huvudet.

- bra fortsätt skura då.

Jag gick muttra de ner på knä igen och gav mig irriterat ikast ned skurborsten och skurade planka efter planka och min irritation höll mig fokuserad så nu gick det rätt så fort att skura.

Och snart var hela verandan skurad och jag gick för att hämta vattenslangen för att skölja av allt såpvatten.
Och ja lite roande var det.

Så när du kom runt hörnet igen för att kolla passade jag på att spruta vatten på dig.
Du stelnade till i både häpnad och förvåning.
Och jag såg hur förvåningen övergick i beslutsamhet
Så jag släppte slangen och sprang iväg.
Jag bhövde inte vända mig om för att se att du var efter mig.

Snart hade du jagat in mig mot ett hörn av ladan och logen.
Jag backade och såg med lätt uppspärrade och busiga ögon på dig.
Du blockerade min väg ut och du såg lugn och säker ut trotts att vi båda var lite anfådda av språngmarchen.

- Nu kommer du hit min unga dam.
Jag skakade trotsigt på huvudet.
Du kom närmare mig med vaksam blick.

Och jag letade efter en utväg.


Läget var inte alls till min fördel just nu så jag vet inte varför jag inte gav upp där och då med en gång.
Nä jag var ju tvungen att utmana mera.

- du vet att jag kommer vinna till slut flicka lilla så varför inte göra det lättare för dig själv och be om ursäkt här och nu och gå ner på knä och visa att du vill lyda som en snäll flicka.

Jag ruskade på huvudet och dina ögon smalnade av betänkligt. Nu var inte din röst snäll eller varm längre utan skoningslös och hård. Du visste att jag vanligen lystrade då men inte nu.

-så min flicka tror hon ska komna undan. Du låste din blick i min och jag kände hur lite av kamviljan och trotset rann av mig.

När du tog ett steg framåt så backade jag häftigt så att jag stod tryckt mot väggen helt naken och ännu lite lerig och såpvattenlöddrig på benen.

Du log ett leende som visade att du visste hur detta skulle sluta.

- sista chansen nu flicka gå ner på knä och be om förlåtelse.

Jag skakade häftigt på huvudet och försökte desperat göra en rusning förbi dig.
Men du var snabbt där och fångade in min kropp och du tryckte ner mig på gräset. Och höll enkelt fast mig när du drog av dig ditt läderskärp och band mina händer hårt ihop bakom ryggen.

Du fick upp min ovilliga kropp och halvt puttade och bar in mig i laggården.

När jag förstod vart vi var på väg stretade jag emot ännu mera.
Men du hade inte alltförstora problem att få mig dit du ville.
Snart satt mitt huvud fast i de anpassade fångstgrindarna som igentligen var för kor.
Mina händer band du fast i var sina läderremmar sträckta åt sidorna. Du sköt in en stadig ombyggd pall eller bock under min mage och band fast mina ben vid vart ben brett isär och sist slog du ett rep om min rygg så att jag satt helt fastlåst.

Jag gnällde till och försökte komma loss men det var lönlöst.

Du gick runt och satte dig på huk framför mitt huvud. Du grep tak i mitt hår och vred upp mitt huvud för att jag skulle se på dig.

- du vet varför du är här flicka. Du smetade ner verandan med gegga, du ville inte tvätta rent du sprutade vatten på mig och du försökte fly undan.

- Fyra olika saker du kommer få straff för med fyra olika redskap.

- du kommer att lära dig att pappa bestämmer och inte tolererar sånt här från sin dotter.

Du lade sedan fram de fyra sakerna framför mitt ansikte.
På foderbordet. Det var ditt bälte en ridpiska en mattpiska och en flersvansad läderpiska.

-Du kommer att få tio slag ned var och du håller räkningen.

Du tog upp dit bälte och gick runt bakom mig och yran förvarning brände det första rappet över min bak. Jag skrek till och ryckte i repen men fick tillslut stönande fram en etta.

Nästa rapp var lika hårt och nu rann tårarna.
Men jag räknade lydigt även om jag både skrek och svår och bönade och bad i mellan. Men du fortsatte att straffa mig.

Du var skicklig på det du gjorde och höll hela tiden koll på hur jag beteede mig.
När sista redspapet hade fem slag kvar hängde jag i bojorna och grät obehärskat.
Så du slog lite lösare och viste att läxan var lärd.

Snart var det över min bak var mörkt mörkt röd med flera ömmande svullnader.
Du lossade varligt och försiktigt på alla rep och remmar och hjälpte mig ner på golvet.

Du lyfte upp mig i famnen och bar in mig i huset där ställde mig i duchen och tvättade mig ren sedan hjälpte du mig in till sängen och smorde varsamt in min bak med läkande och bedövande salva.
Du vred på mitt huvud och såg mig ömt i ögonen.
- har min flicka något att säga?

Jag nickade och fick fram ett ynkligt förlåt pappa.
Då log du och kramade om mig och lät mig lugna ner mig i din starka, trygga och fostrande famn.
Du viskade hur mycket du älskade mig och satt tålmodigt kvar tills jag somnade av utmattning.
Då först reste du dig och gick i väg för att göra det du hade planerat när du åkte hem.

Tillagd 11 sep 2021   Noveller   #Uppfostring/Disciplin #Smisk #Rörelsehindring/bondage #Kvinna som bottom #Smärta #Kärleksfullt omhändertagande

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 5205  Anmäl 

Den skandinaviska gemenskapen för oss vuxna som släpper fram vår inre litenhet, för oss som tycker det känns bra att bära blöjor och för våra vänner, nära och kära. ♥
Bli medlem – enkelt och gratis  Om ABDL Scandinavia  Regler  Feedback / Kontakt  Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 1996-2024