Logga inBli medlem
42år

Del 1

Thomas satt i köket och tog en eftermiddagsfika. Vårsolen utanför värmde gott och den sista snön smälte med rasande fart.
-Nä, här kan jag ju inte bli sittande om jag ska hinna. Tänkte Thomas.
Han lämnade koppen i diskhon och gick in i sovrummet och tog fram en ny blöja från garderoben. Bytte blöja och klädde på sig. Titta lite på väggspegeln, men nej det syns inget för den som inget visste.
Thomas lämnade hemmet i ett lugnt tempo. Fjärran var den form som han hade varit i. Än en gång skulle han på kontroll. Efter några minuter så var Thomas framme vid tunnelbanan och han tog rulltrappan ner. Thomas hade tajmat tiden bra för bara efter 3 minuter kom tåget. Bara några få lediga säten, men ett säte räcker ju så Thomas slog sig ner.
-Dumt att boka en tid i rusningstrafik. Tänkte Thomas.
Redan vid nästa station som blev vagnen full och folk började trängas. Thomas tittade upp på tjejen som stod närmast.
-Söt tjej. Tänkte Thomas. Men hon måste ha bra ont i ryggen som hon masserar i ryggslutet.
-Hej! Vill du sitta? Sade Thomas och reste sig. Du verkar ha lite ont i ryggen eller…?
-Tack, det har jag verkligen. Men sitt du. Jag har minst ont när jag står upp.
Thomas satte sig igen.
Vid T-centralen så gick Thomas, tjejen och de flesta andra av. Thomas tog rulltrappan upp mot Sergels Torg. Tjejen från tåget stod strax bakom. När de gick ut så höll Thomas upp dörren för henne.
-Tack, en gentleman ser jag.
-Tja, jag försöker i alla fall.
Sen rusade tjejen vidare och Thomas vandrade lugnt mot sitt mål, läkarmottagningen.
Väl framme så klev Thomas in i väntrummet och tittade efter en ledig stol. Förvånad så såg han tjejen från tunnelbanan. Tjejen hade också uppmärksammat Thomas och log tillbaka när Thomas log. Thomas gick fram och satte sig på en ledig stol bredvid tjejen.
-Hej igen sade hon.
-Hej på dig. Sade Thomas. Ja, du såg verkligen ut att behöva lite hjälp med ryggen, så jag borde väl räknat ut att vi skulle ses igen.
-Ha ha! Nej jag är faktiskt inte här främst för ryggen utan för magen.
-Magen???
-Ja, jag har en liten varelse som sprattlar där inne.
-Aha! Du är gravid.
-Ja, fast det är så nytt att det knappt syns än. Terese förresten heter jag. Sade Terese och sträckte fram handen.
-Ja, ursäkta. Thomas heter jag.
-Men du är väl inte gravid i alla fall?
-Ha ha. Nej det är jag inte. Jag ska bara på en läkarkontroll. Var med om en ganska allvarlig trafikolycka förra året så…
-Oj, hoppas det blir bättre och…
-TERESE! Ropade en sköterska.
-Ja, jag måste gå in nu. Trevligt och träffas.
-Detsamma.
Terese gick iväg och Thomas blev ensam.
-Trevlig ung tjej det där. Tänkte Thomas.
Strax därefter kom en sköterska och ropade.
-THOMAS!
Thomas reste sig och följde efter.
En halvtimme senare lämnade Thomas läkarmottagningen och gick ut på stan. Vandrade lite planlöst runt och hamnade till slut i Gamla stan. Men där var lite väl mycket folk så Thomas tröttnade snabbt och han vände hemåt till Gamla stans tunnelbanestation.
Efter bara några minuter kom rätt tåg och Thomas klev på. Men där sitter ju Terese!
Terese vinkade och Thomas gick dit och satte sig bredvid henne.
-Hej igen. Sade Thomas.
-Hej, kul att ses igen. Vilken slump att vi prickar varandra både hit och hem.
-Ja, verkligen. Vad var oddsen för det.
-Måste ha varit höga.
-Jaha, gick det bra hos barnmorskan, för det var väl det du gick?
-Ja, det var det. Jo, det gick bra. Det var bara en kontroll så…
-Fick du någon hjälp med ryggen då?
-Nja, det hon kunde göra var tabletter. Men det vill jag helst inte ta nu när jag är gravid.
-Ja, det kan man förstå. Du ska vara rädd om dig och bebisen.
-Tja, massage var det enda hon kunde rekommendera. Så jag får väl leta reda på en massör. Du känner inte till någon bra massör?
-Nej, tyvärr. Ryggen är väl det enda som är helt på mig så…
-Ja, hur gick det för dig då.
-Nej, det var bara en läkarkontroll. Det går sakta framåt till det bättre. Bara att röra på sig och inte vara inne och lata sig.
-Ja, det måste ha varit en allvarlig olycka eller…?
-O ja, men det är en lång historia. En historia om smärta, sorg och ensamhet. Sade Thomas och såg ledsen ut.
-Oj, det var tråkigt. Men jag har nog också en historia om lite tråkigheter. Vi kanske skulle prata längre om det någon annan gång för tåget än snart framme vid min station.
-Ja, jag skulle uppskatta lite sällskap. Som jag sade som var ensamhet en grej.
-Vad sägs om att ta en fika en dag då? Sade Terese.
-Låter trevligt. Det gör jag gärna.
-Här är mitt nr. Ring så får jag ditt.
-Ok, fixar det.
-Oj, snart Kärrtorp. Här ska jag av. Sade Terese. Vart ska du då?
-Stationen efter, Bagarmossen.
-Ah, då bor vi nära varandra.
Tåget bromsar in med ett gnäll.
-Nu måste jag gå av. Ring så bokar vi en fika. Hej då!
-Hej då!
Dagen efter så skickade Thomas ett SMS till Terese och frågade när en fika skulle passa.
-”När som helst, idag?” Svarade Terese.
-”Idag blir bra. På em?”
-”Passar bra”.
-”Ska vi ses på Bagarmossens T-station kl. 15? Det finns ett trevligt fik inte långt från Bagarmossens T-station”.
-”Jag kommer”
Kvinna och man träffas och det händer saker.

Tillagd 3 dec 2020   Noveller   #Kärleksfullt omhändertagande #Allt-i-ett-blöjor #Våta blöjor #Okontrollerade olyckor #Man #Kvinna #Diaper Love

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 4917  Anmäl 

Den skandinaviska gemenskapen för oss vuxna som släpper fram vår inre litenhet, för oss som tycker det känns bra att bära blöjor och för våra vänner, nära och kära. ♥
Bli medlem – enkelt och gratis  Om ABDL Scandinavia  Regler  Feedback / Kontakt  Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 1996-2024