Hon befriade mig från den vuxna världen Del 1

Jag har lärt mig att acceptera att min fru alltid har blöja på mig, att det är hon som sköter mina blöjbyten om inte en barnvakt gör det, att hon varje kväll klockan sju gör i ordning mig för natten, att hon varje kväll i veckan lägger mig klockan halv tio, att hon har haklapp på mig när jag äter, att hon väljer mina kläder, att hon har galonkläder på mig när det är dåligt väder.

Ordet acceptera är hennes; ”det är bra att du accepterar dina blöjor”, sa hon i början”. I själva verket handlade det inte alls om det, det var ett uttryck hon använde för att få det att låta som att jag bestämde själv, så var det inte, tvärtom. Hon har, varefter, omsorgsfullt och noggrant, städat bort all min egen vilja, hennes främsta städredskap har varit att få mig att tro att det varit just egen fri vilja.

Hon har också vaccinerat mig mot alla tankar på att få vara vuxen - "för ditt eget bästa", säger hon. I subtil form har hon inpräntat i mig att kvinnans överordning är förutsättningen för en lycklig relation. Hon har lyckats - hennes överordning har blivit min ledstång.

Men det är så klart inte bara blöjor och allt annat runt min inkontinens hon beslutar om. Hela mitt liv är skarpa och tydliga beslut från henne. Inga diskussioner. Krångel, gnäll och tjat resulterar alltid i bestraffningar: smisk, skamvrå, tidigare sänggående, inget tv-tittande. Denna del av vår relation introducerades först efter att vi flyttat ihop och den kom smygande, i små, små knappt noterbara steg. När jag idag blickar bakåt och ser jag att de små stegen blivit flera sjumilasteg.

Jag hålls idag utanför allt vuxet i vårt äktenskap, ingen insyn i ekonomi, ingen insyn i beslut som rör hus och hem, inget inflyttande vad gäller semestrar, inte ens vad gäller mina egna kläder eller val av tv-program.

Jag är fråntagen körkortet och sitter alltid i baksätet på ett plastat skydd när vi är ute med bilen. Får bara se barn- och familjeprogram. Hon bestämmer allt och tar beslut om allt. Mina åsikter väger lika lätt som en tappad kontaktlins.

Jag har accepterat att hon idag ser på mig som hennes barn och att hon är min mamma. I det ligger också att vi inte längre har gemensamt sexliv. En gång per vecka, tar hon på sig en rosa diskhandske och hjälper mig att komma. Tidpunkten är torsdagar prick klockan åtta.

Hon kommer in i mitt sovrum/barnkammaren, klädd i ett rosa vinylförkläde, knäpper upp pyjamasen i grenen, knäpper upp plastbyxan och drar ner den och nattblöjan. Sätter på sig diskhandsken och gör det som behövas varken mer eller mindre.

Låter mig komma. Väntar någon halv minut. Torkar av mig med hushållspapper och en våtservett, sätter på mig blöja och pyjamas igen, sedan är det natt-sov-gott. Jag somnar alltid direkt.

Att ”röra sig själv” är ABSOLUT förbjudet för mig. Har gjort det en gång, kommer ALDRIG att göra om det. Konsekvensen var ett omfattande straff. Jag vågar inte ens tänka tanken att röra mig själv. Jag får inte heller på minsta sätt pilla med plastbyxan och blöjan. Det allra minsta måste jag gå till henne för att få det tillrättat.

Hon har under våra år tillsammans grävt djupt i min mentala mylla och definitivt och för alltid stängt av huvudströmbrytaren till mitt vuxenliv. Jag har ”accepterat” det, lärt mig att leva med det. Lärt mig att trivas med det och under henne starka påverkan förstått att det är det bästa för mig och oss.

Jag älskar henne. Ser upp till henne. Hon har planterat mig i barnets ekosystem och brännmärkt mina sinnen för all framtid.

En resa från vuxen- till babyvärlden

Tillagd 21 feb 2023 Noveller #Kvinna som top #Napp, etc. babyattribut #Smisk #Kärleksfullt omhändertagande #Skamlekar/förödmjukelse #Uppfostring/Disciplin #Påtvingad babyfiering #Allt-i-ett-blöjor #Blöjbyxor/plastbyxor #Våta blöjor #Okontrollerade olyckor #Galon/regnkläder #Vardagsuttryck/Vardagsutlevnad #Öppen utlevnad #24/7

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print Alster ID 5930 ⚑ Anmäl