Logga inBli medlem
Hannas sommarskola

Del 28

Tjugoåtta.

För Hannas del blev livet faktiskt både enklare och bättre efter den kväll när Frida försvann från Fridhem. Hanna slapp tillbringa sin tid tillsammans med en människa som uppenbarligen inte ville henne något gott och som dessutom påverkade andra så att de också bar sig illa åt. Dessutom hade alla hennes kamrater fått pröva på hur det var att tvingas gå med blöja på sig. När de visste hur pinsamt och förnedrande det faktiskt var kändes det inte som om de ville retas mer, fast alla utom Alicia redan morgonen efter fick tillbaka sina vanliga uniformer.

Förutom smisket fastställdes Alicias straff för bananstölden av fröken Pettersson och de andra i personalrådet till en veckas bärande av vadderade skyddsvantar, i syfte att lära henne att hålla fingrarna borta från saker som inte var hennes. Skyddsvantarna var tjockt stoppade och fingerlösa och förhindrade henne från att klara ens de enklaste saker på egen hand. I och med att hon inte kunde klara sina toalettbestyr själv blev hon hänvisad till blöja och potta och eftersom hon inte kunde hålla i några bestick var hon tvungen att be om hjälp vid matsituationerna. Därmed blev hon också hänvisad till haklapp och kisskydd och alla andra pinsamheter som Hanna hela tiden fick utstå. Hon hade såklart inte fått en egen garderob med babykläder som Hanna, men under straffveckan fick hon inte bära något plagg som på något sätt dolde hennes blöjor. På dagarna gick hon därför oftast klädd i bara skoluniformsblus och blöja och på kvällarna fick hon ta på sig ett av skolans rumpkorta sängvätarnattlinnen.

Alicia beklagade sig inte så mycket. Hon visste att hon gjort en väldigt dum sak och förstod varför hon fick ta konsekvenserna av det. Att hon skämdes som en liten hund var en annan sak. Hanna tyckte synd om Alicia men var samtidigt lite glad över att inte vara alldeles ensam om att bli behandlad som en bebis. De två tillbringade mycket tid tillsammans.

Hur underligt det än låter så började Hanna vänja sig vid många av de förödmjukelser hon tvingades utstå. Hon protesterade inte längre över blöjorna eller bebiskläderna. Hon lät sig matas av Pernilla eller någon av de andra flickorna. Hon satt lydigt på pottan när hon blev satt där. Hon berättade för Pernilla eller någon av fröknarna när hon kissat i sin blöja. Hon visste att alla på skolan kände till varför hon behandlades som hon gjorde och att det inte längre framstod som fullt lika fascinerande och löjeväckande för de andra. Så visst blev saker och ting lite enklare att uthärda. Fast en del skulle hon aldrig vänja sig vid.
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 4214  Anmäl