Hannas sommarskola Del 27

Hannas sommarskola

Del 27

Tjugosju.

Fridas föräldrar fick telefonsamtalet från fröken Pettersson vid åttatiden. De fick höra vad deras dotter hade gjort, att hon blivit relegerad med omedelbart varsel, att hon fortfarande låg fastspänd på smiskbänken där hon fått ta emot sitt straff för det beteende hon uppvisat och att hon skulle bli liggande där till hon blev hämtad.

”Men vi bor ju tjugo mil bort”, sade Fridas mamma, ”vi kan inte komma på flera timmar.”

”Ingen fara”, svarade fröken Pettersson. ”Hon ligger bra där hon ligger. Kom så fort ni kan. Vi kan ge henne lite mosad banan och vatten så hon får i sig något, och blöja har hon ju om hon skulle behöva kissa eller bajsa.”

I all hast fick de sätta sig i bilen och åka de tjugo milen till Fridhem. De hade gott om tid att prata när de körde och de var helt överens om att deras dotter behövde fostras med hård regim när hon kom hem igen.

”Vi får anställa en Nanny”, sade pappa Niederkorn barskt. ”En som inte lägger fingrarna emellan. Sådana här elakheter kan vi under inga som helst omständigheter tolerera. Jag förstår inte var hon fått de här fasonerna ifrån.”

”Vi har varit för släpphänta”, sade Fridas mamma. Men det är slut med det nu.”

När de sent på kvällen kom fram till Fridhem möttes de av syster Ann-Sofie och fröken Pettersson ute på skolgården.

”Jag har sett till henne några gånger”, sade syster, ”så att inte remmarna skaver för mycket och jag har sett till så hon druckit lite vatten. Förutom att hon har ont i stjärten och att hennes självbild fått sig en ordentlig törn så mår hon bra. Men hon blir säkert glad att se er.”

”Det borde hon inte bli”, muttrade pappa Niederkorn. ”Det som hänt är förskräckligt och vi kommer att ta hand om det hela på hemmaplan, det kan ni vara säkra på. Vi är så ledsna över hennes beteenden.”

Frida började gråta när hon såg sina föräldrar. ”Mamma”, snyftade hon, ”jag vill åka hem.”

Fridas mamma tittade med en glimt av förakt på sin dotter som låg hjälplöst fastbunden över smiskbänken. Hon såg att blöjan var full av kiss och alldeles uppsvullen mellan Fridas ben.

”Tror syster att vi skulle kunna få en ny blöja till Frida?”, frågade hon kort. ”Jag vill inte ha henne i bilen som hon ser ut nu. Hon stinker kiss och sätet kommer att bli förstört om hon läcker.”

”Men jag behöver ingen blöja mamma”, grät Frida. ”Dom lämnade mig här så jag blev tvungen att kissa på mig.”

”Jo det behöver du. Det är precis vad du behöver från och med nu.”

”Jag ska gå och hämta en torr blöja”, sade syster Ann-Sofie. ”Ni kan ta loss henne så länge.” Hon gick iväg till expeditionen. Fridas mamma och pappa hjälptes åt att ta bort remmarna som höll Frida fastspänd på smiskbänken. När Frida kom loss så blev hon yr i huvudet när hon fick resa på sig. Benen bar henne inte ordentligt, så hon blev tvungen att sätta sig ner på golvet. Hennes blöja var så kissig att den läckte lite när hon satte sig ned. Hon blev sittande i den lilla kisspölen. ”Ynkligt”, sade Fridas pappa, ”jag trodde du var på väg att bli vuxen, men du är uppenbarligen bara ett litet blöjbarn utan vett och förstånd. Jag brukar sällan säga det Frida, men den här gången tänker jag göra det; Vänta bara till vi kommer hem.” Fridas mamma nickade. ”Ja vänta du bara”, fyllde hon i.

Syster kom tillbaka med tvättlappar och en ren blöja och som hon gav till Fridas mamma. Fridas mamma tog av Frida hennes kissiga blöja och tvättade henne mellan benen och i slidan och i stjärten innan hon satte på henne den nya blöjan. ”Det var länge sedan jag bytte blöja på dig Frida”, sade hon när hon var klar. ”Men jag får vänja mig igen. I alla fall till vi hittar en Nanny åt dig.” Hon vände sig mot fröken Pettersson och sade ”Den här klänningen som hon har på sig, kan vi behålla den så länge? Och mössan? Jag ser till att de blir tvättade och tillbakaskickade sedan.”

”Det går bra”, sade fröken Pettersson. ”Ska vi se till att Fridas saker packas ihop och skickas hem till er?”

”Ja tack”, svarade Fridas pappa. ”Vi vill gärna komma iväg så fort som möjligt. Det är en bit hem.”

”Då gör vi så.” Fröken Pettersson skakade hand med Fridas mamma och pappa innan hon vände sig mot Frida och sade ”Jag hoppas verkligen att det kommer att gå att få ordning på dig, men du har en hel del att jobba med. Förstår du vad jag säger?”

”Ja”, sade Frida, nästan ohörbart. ”Ja fröken Pettersson.”

”Jag tror att din stjärt har förstått det i alla fall. Adjö med dig nu då.”

Fridas mamma tog Frida i handen och ledde iväg henne till bilen där hon satte henne i baksätet och spände fast hennes säkerhetsbälte.. Fridas pappa bad om ursäkt för sin dotters beteende en gång till. Sedan gick han och satte sig i förarstolen. Han startade bilen och de körde iväg.

Tillagd 28 aug 2018 Noveller #Kvinna #Kvinna som top #Kvinna som bottom #Adult Babyhood #Napp, etc. babyattribut #Uppfostring/Disciplin #Påtvingad babyfiering #Låsbara plagg #Smisk #Smärta #Skamlekar/förödmjukelse #Tvångsmatning/tvångsdrickning #Allt-i-ett-blöjor #Snibb #Extremt blöjbärande #Våta blöjor

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print Alster ID 4213 ⚑ Anmäl