Hannas sommarskola
Del 24
| Tjugofyra. När skolan var slut för dagen fick flickorna höra att de inte skulle ha fri lek och avkoppling som de brukade, utan i stället skulle gå tillbaka till sovsalen och träffa husmor. Det fanns många funderingar hos flickorna på vägen dit. ”Vad är det nu då”, sade Elin Korhonen. ”Säkert inget bra i alla fall”, svarade Elmedina. ”Som om det inte räcker med att tänka på ikväll”, sade Lena Herstedt oroligt. ”Jag fattar inte varför inte den som tagit bananerna kan erkänna”, fyllde hennes syster i. ”Det är ju så jäkla taskigt.” De gick med långsamma steg mot sovsalen. Husmor mötte upp dem när de kom fram. De fick ställa upp sig framför henne. Hon såg strängt på dem och sade: ”Fröken Pettersson har bett mig att göra er i ordning inför kvällens samling. På era sängar har jag lagt varsin smisk-kolt. Jag vill att ni tar av er alla era andra kläder och sätter på er dem nu. Det kan få tjäna som lämplig förberedelse inför det som ska komma. När ni tagit på dem kan ni ställa er på led så ska Pernilla och jag hjälpa er att ta på hättorna som hör till.” ”Och blöjorna förstås”, fyllde Pernilla i. ”Men vi ska väl inte ha blöjor?”, sade Elin Korhonen förfärat. ”Det behövs väl ändå inte? Jag menar, vi är ju rumsrena. Vi är ju inte som Hanna.” ”Vad är en smisk-kolt?”, frågade Rebecca tveksamt, som om hon egentligen inte ville veta. ”Smisk-koltar använder vi till flickor som behöver en extra påminnelse om vad de ställt till med och vilken konsekvenser det kommer att få. Det var längesen smisk-koltarna togs fram ur garderoben, flera år sedan faktiskt. Men de är väldigt söta.” ”Blöjorna får ni ha för att fröken Pettersson bett vaktmästaren låsa dörren till toaletten. Hon har en tanke om att en del av er kommer att bli ganska nervösa innan klockan sju och att det också kan vara en del av ett lämpligt straff för stöld. Håll tätt eller kissa i blöjan, så enkelt är det.” Pernilla log när hon såg flickornas reaktioner. Skam. Osäkerhet. Rädsla. Förödmjukelse. ”Och om vi vägrar?” Antonia såg alldeles blek ut i ansiktet. ”Då blir ni hemsända till era föräldrar, omedelbart. Jag tror de kommer att bli mycket besvikna i så fall.” Husmor klappade i händerna. ”Marsch iväg och sätt på er smisk-koltarna nu. Sen kommer ni tillbaka hit för hättor och blöjor. Du Hanna kan stanna här. Du ser redan tillräckligt dum ut.” Slokörade slank de andra iväg. Smisk-koltar, ja, det var inte så konstigt att husmor kallade dem så. Det var små vita västklänningar i tunn bomull, med rund krage och söta änglavingar, de såg nästan ut som små Carl-Larsson-förkläden, med spetsar på den lilla volangen som följde den nedre fållen. De knäpptes med fyra knappar bak i ryggen. Frampå räckte de nästan ned till grenen på flickorna, men bak i ryggen räckte tyget inte längre än till ryggslutet på dem, så stjärten lämnades alldeles exponerad. Det var plagg som var sydda för att genera de som fick bära dem, ämnade att få dem att känna sig litengjorda och utlämnade. Elmedina började gråta när hon höll upp kolten framför sig. ”Jag kan inte ta på mig den här”, snyftade hon, ”jag kan inte...” ”Det är inte värre för dig än för någon annan”, sade Frida bitskt. ”Eller får inte arabiska flickor visa stjärten?” ”Jag är inte arab, jag är från Iran.” Elmedina tittade på Frida. ”Men den är ju hemsk. Jag kommer att se ut som en baby.” ”Det är väl det som är meningen”, sade Rebecca. ”Och jag vill inte heller ha den på mig.” ”Kan vi inte skylla på Bebisen”, sade Frida sammanbitet. ”Om vi säger att vi sett henne ta bananerna. Hon är ju redan så illa ute man kan vara.” ”Fy vad elakt”, sade Alicia. ”Det är väl bättre att den som gjort det erkänner.” ”Hur vet du att det inte är hon då?” ”Bara en person vet. Men jag tänker inte börja ljuga om vad jag sett och inte sett.” Till sist var alla ombytta. Det var en moloken skara flickor som gick tillbaka till husmor och Pernilla för att fullborda förödmjukelsen. De fick ställa upp sig på led. Pernilla satte på dem blöjorna, en efter en, vita tjocka plastade alltiettblöjor med två istoppsblöjor i så deras blöjstjärtar riktigt putade ut under smisk-koltarna. Sedan vidare till husmor som knöt på dem deras babyhättor, vita små mössor med bred spetsvolang på. När de var färdigklädda fick de ställa upp sig för fotografering, Hanna i mitten i sin rosa klänning, de andra på var sin sida om henne. ”Vi lägger bara ut det på skolans instagram”, sade Pernilla, ”ni behöver inte vara oroliga, det är privat. Det är bara tidigare elever som har tillgång till det. Och era föräldrar förstås. Och all personal och tidigare personal. Och en del andra.” Hon skrattade när hon sade det. ”Nu kan ni få gå ut och leka en stund”, sade husmor. Det är långt kvar till klockan sju.” |
Fortsättning:
Del 1 (28 aug 2018)Del 2 (5 jun 2018)
Del 3 (5 jun 2018)
Del 4 (6 jun 2018)
Del 5 (7 jun 2018)
Del 6 (8 jun 2018)
Del 7 (7 jun 2018)
Del 8 (8 jun 2018)
Del 9 (10 jun 2018)
Del 10 (11 jun 2018)
Del 11 (16 jun 2018)
Del 12 (17 jun 2018)
Del 13 (18 jun 2018)
Del 14 (20 jun 2018)
Del 15 (24 jun 2018)
Del 16 (24 jun 2018)
Del 17 (26 jun 2018)
Del 18 (28 jun 2018)
Del 19 (29 jun 2018)
Del 20 (3 jul 2018)
Del 21 (20 aug 2018)
Del 22 (6 aug 2018)
Del 23 (20 aug 2018)
Del 24 (22 aug 2018)
Del 25 (22 aug 2018)
Del 26 (20 aug 2018)
Del 27 (28 aug 2018)
Del 28 (28 aug 2018)
Tillagd 8 aug 2018 Noveller #Kvinna #Kvinna som top #Kvinna som bottom #Adult Babyhood #Napp, etc. babyattribut #Uppfostring/Disciplin #Påtvingad babyfiering #Låsbara plagg #Smisk #Smärta #Skamlekar/förödmjukelse #Tvångsmatning/tvångsdrickning #Allt-i-ett-blöjor #Snibb #Extremt blöjbärande #Våta blöjor
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.