Logga inBli medlem
Hannas sommarskola

Del 18

Arton.

Att tvingas sitta i en sandlåda och kladda och baka sandkakor och göra geggamoja med en liten vattenkanna, hink och spade kändes så absurt att Hanna inte ens förmådde protestera mot förödmjukelsen. Hon bakade små kakor när Pernilla sade till henne att göra det och gjorde en liten flodfåra som hon fyllde med vatten från kannan. ”Titta vad det rinner”, sade Pernilla glatt, ”du är så duktig.”

De andra flickorna hade förstås rast samtidigt. Några satt och pratade och några spelade kubb. Hanna skulle gjort vad som helst för att få vara med dem i stället för att sitta på sin blöjstjärt i den blöta sanden. Hon tittade längtansfullt mot tvillingarna Herstedt som skrattade och jublade åt ett bra kubbkast.

”Du skulle verkligen vilja vara med där i stället va?” sade Pernilla, precis som om hon läst Hannas tankar. ”Men du är ju för liten för det. Du leker dadda hink och spade i stället.”

Hanna tvekade, men frågade sedan: ”varför säger du såna där elaka saker hela tiden? Det är ju jobbigt nog ändå, fattar du inte det?”

”Men lilla vän”, svarade Pernilla medlidsamt, ”det är ju för att du ska lära dig ordentligt. Jag vill dig bara väl. Jag vill att det här ska vara så pinsamt och jobbigt att du aldrig mer vill hamna i en sådan här situation. Så om du tycker att jag är elak ska du bara tänka att jag hjälper dig.” Hon log. ”Dessutom tycker jag att det är lite roligt att ta hand om en jättebaby. Sämre jobb kan man ha.” Hon tittade på Hanna som såg förtvivlad ut. ”Om det är någon tröst för dig så kan jag berätta att jag också gått här på Fridhem. Jag vet att man kan ändra sig och komma ur dåliga banor, för jag var precis som du.”

”Som jag?”

”Jag var också en obstinat tonåring som hamnat i dåligt sällskap och höll på med dumheter. Så jag vet att man kan ändra på sig om man får hjälp.”

”Fick du också...” Hanna hade svårt att fråga eftersom det kändes så dumt. ”Blev du också behandlad som en baby? Jag menar, som jag?”

Pernilla skrattade. ”Nej du är ju lite speciell får jag säga. Du har kreativa föräldrar. Men jag fick mycket smisk och jag fick också skämmas mycket, fast inte på samma sätt. Jag gillade det inte då, men idag är jag tacksam.” Hon reste på sig. ”Men nu pratar vi inte mer om det. Ställ dig upp så jag får tvätta av dig. Lektionen börjar snart.”

Hanna ställde sig upp. Pernilla tog fram ett paket tvättlappar ur skötväskan och tvättade Hannas händer ordentligt. Hon såg också att Hanna blivit sandig och smutsig på blöjstjärten. ”Tur att du har plastsnibb så det går att torka av dig.” Hon tog en tvättlapp till och gnuggade Hannas blöja ren därbak. ”Så, sade hon och klappade Hanna i stjärten, ”nu går vi och tar på dig lite kläder.”
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 4143  Anmäl