Logga inBli medlem
Mitt liv som barn

Del 1

En berättelse från mina barnaår. Den tar plats någonstans i Örebro län med omnejd.


Det är påhittade namn och platser men ålder och avstånd stämmer för när/där vi bodde på den tiden samt att vi båda bodde på gamla bondgårdar.
Lite info om mig själv och några personer samt omgivningen.
Jag heter Roger Andersson men kallas ibland för ”Rogge” eller ”Ro” eller ”Bro” av Klara och jag är tolv år. Jag har en bästis som heter Joakim Simonsson som är elva år och brukar alltid kallas för ”Jocke”. Han har även en lillasyster som heter Klara och är fem år. Hon brukar oftast kallas för ”Lillan” eller ”Syrran”. Även jag kallar henne för det då vi är släkt med varandra och jag inte har några egna syskon. (Kommer att ändra sig senare)
Mina föräldrar heter Lotta (hemmafru/sömmerska) och Roland (skogsarbetare)
Jockes heter Beatrice (butiksbiträde) och Anton (skogsarbetare)


Vi bor ute på landet på var sin bondgård med våra föräldrar. Det tar omkring en kvart att cykla mellan varandra vilket vi ofta brukar göra. Vi har omkring fem kilometer till närmsta by med en affär dit vi brukar cykla ibland. Om Klara ska följa med brukar jag ofta få ta med henne (i en barnsits på pakethållaren) dit då jag är störst och har ganska bra fysik och orkar med det. Enda avigsidan är när man ska ta sig hem så är det en lång backe på ca en kilometer att ta sig upp för, vilket kan vara ganska jobbigt. Våra föräldrar hade pratat med handlaren om att vi får ”köpa” glass eller godis för en viss summa i veckan och att de sedan kommer ner och betalar varje lördag för kommande vecka. Pengar var inget som vi hade löst då vi lade allt som vi fick i våra spargrisar. När de var fulla fick vi gå in på banken och sätta in dessa över disk och få det uppskrivet i våra bankböcker, som användes på den tiden, långt innan mobiltelefonen och bankappar var uppfunna. Ville vi ringa till varandra fick man hoppas på att den andra var hemma och kunde svara i telefonen. På den tiden visste vi inte knappt vad vargar och pedofiler var så vi fick leka ute i skogen och cykla runt i omgivningen oövervakat. Våra föräldrar ville veta vad vi ”hade tänkt att göra” under dagen men som så ofta var det sällan det blev som vi tänkt. Våra föräldrar kände oss ganska väl.

Historien börjar första sommarlovsfredagen 1985 när jag som vanligt var hos Joakim och Klara. Vi skulle cykla till affären och köpa godis till kvällen. Det var vanligt att vi sov över hos varandra, även Klara sov över hos mig ibland. Vi skulle sova hos Jocke denna kväll. För första gången var det föräldrafritt då våra föräldrar skulle åka på bio den kvällen och se en dramafilm med Kevin Costner vilken inte lämpar sig för barn samt äta på restaurang. Vi fick vara uppe hur länge vi ville den kvällen men gärna försöka att lägga oss ”hyffsat om det går” som sagt var, våra föräldrar kände oss ganska väl. Cykelturen tog ett par timmar då vi stannade och lekte på några berg efter vägen som var roliga att klättra på. Inget dramatiskt där inte. Problemet kom lite senare på kvällen…
Klockan var omkring sju på kvällen då föräldrarna åkte i väg på sin ”utekväll” De var MHFare (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) så det bli inget starkt där. Vi tog på oss våra ”mysdresser” och satte oss ner och började spela något kortspel som även Klara klarade av. Jag kommer inte ihåg vad det var nu. Vi har inga problem att leka med Klara (Vi kunde även ibland när hon ville leka med hennes dockor). Sedan hittade vi ett stort pussel med 500 bitar som vi lade. Vid niotiden började Klara bli trött och ville gå och lägga sig. Hon kom till mig och ville ha hjälp med att få på sig blöjan. Hon märker inte alltid att hon behöver gå på toan när hon sover. Jocke är lite kräkmagad så han överlät gladligen det jobbet på mig och Beatrice har lärt mig hur man gör. Det var här det började hända mindre trevliga saker när blöjan skulle på. Jocke höll Klara i händerna medan jag skulle lägga blöjan under baken. Jag bad klara att lyfta på rumpan och skulle smörja in henne med någon sorts barnolja och det var då det hände… SPRUT. Klara hade fått något magproblem och jag en väldigt skitig mysdress. Fram med papper för att ta reda på det värsta. Klara blev förstås ledsen och började gråta vilket var försåtligt. Jag tvättade henne ren och fick till sist på henne blöjan och lyckades trösta henne och sade lugnt och försiktigt ”Det är inget du kan rå för att det blev så här Lillsyrran” och då lugnade gråtande ner sig. Jag såg på Jocke att han inte var riktigt med på noterna och blev grön i ansiktet. SPRUT. Och där fick jag en omgång spyor över mig med. Han träffade mig rakt i ansiktet. Jocke blev ledsen över att ha spytt ner mig och började gråta. Det var inte ofta han gjorde. Jag fick trösta honom också och sade lugnt ”Det är inget du kan rå för att det blev så här Lillbrorsan” Han började då skratta för han var inte van vid att jag tilltalade honom som en femåring. Vi började att städa upp oredan så gott vi kunde. Tio minuter senare hörde jag ett läte från Jocke. PRUTTBRAKSPLASH Han har fått samma sak som Klara fast i byxorna. Han började gråta igen och jag fick trösta honom på nytt och säga att det går att tvätta kläderna. Jag råkade veta att Jocke nyligen har haft urinvägsinfektion och råkar ha några blöjor liggande hemma som passar honom då han hade problem att ”hålla tätt” på natten då han sov när han var sjuk. Jag lyckades konstigt nog att övertala honom att använda en blöja under natten och fick den stora äran att hjälpa honom på med denna. Men strax innan jag skulle börja hörde jag PRUTTBRAKSPLASH igen och konstaterade att jag fått samma magsjuka som de andra. Mina kläder var inte direkt rena innan detta hände ändå så det var ingen katastrof. Jag lyckades att hålla kontrollen i alla fall och började inte gråta men Jocke såg i alla fall att jag såg väldigt ledsen ut och sade lite retsamt ”Det är inget du kan rå för att det blev så här Storbrorsan” vilket resulterade att vi till sist låg på golvet och skrattade åt eländet. Vi bestämde oss då för att ta ett bad och tvätta oss rena där uppe och nere. Jag kan nämna att jag inte kände för att gå och lägga mig så här i alla fall. Efter badet hjälpte jag Jocke med hans blöja och frågade hur det kändes. Svaret blev ”Så länge ingen annan än du ser mig går det bra”. Jag frågade om jag möjligtvis kunde få en blöja jag med då det kändes osäkert inför natten utan och det gick bra. Den var lite trång då jag var ganska välväxt medan Jocke var av den lite spinkigare typen men den gick på i alla fall med hans hjälp. Vi bestämde oss för att det var lika bra att gå till sängs och städa upp ordentligt på morgonen. Klara låg redan och sussade sött i sin säng när Jocke och jag lade oss.
Vi blev på morgonen väckta av Beatrice som såg något förvånad ut över att hitta Jocke och mig i blöjor men hennes näsa sa henne vad som hänt under kvällen och tyckte att det var bra gjort att jag lyckats att lösa den mest akuta krisen under kvällen. (Det visade sig senare att det var något tillverkningsfel på godiset vi köpt.) Tillbaka till historien. Beatrice blev som sagt vad lite förvånad över att ha tre blöjbarn att ta hand om på morgonen. Hon undrade om vi ville ha nya blöjor för att vara säkra under dagen om magen inte återhämtat sig. Både Jocke och jag tyckte det kändes lite pinsamt att bli påtagen blöjor men Beatrice har sett mig naken många gånger vilket inte stör mig nämnvärt. Vi tyckte båda att det var en bra idé. Klara fick även hon ha blöja under dagen bara för att vara på säkra sidan. Beatrice hjälpte oss sedan att städa upp och tvättade våra kläder som blivit något ”skitiga” både inifrån och utifrån. Klara var nog lite förvånad när hon såg oss i blöjor och undrade vad som hänt med oss då hon redan somnat när det stora kaoset utbröt. Beatrice sade tröstande till Jocke och mig att ”Det är inget ni kan rå för att det blev så här skruttungar” Vi började alla skratta åt eländet. Jocke kom med en liten utmaning ”Ska vi se vem som klarar sig längst utan att ta av sig blöjorna?” Utmaningen antagen.

Vi bestämde oss för att gå och fiska vilket vi brukar göra ibland då vi båda bor nära sjöar. Det blev på med galonisar och stövlar. Klara ville följa med så hon fick självklart göra det. Vi gick ut och hittade några fina maskar och tog på oss våra flytvästar då vi blivit tillsagda att aldrig gå till sjön utan att ha dem på oss. Kan bara nämna att en lite äldre (17-18år) grabb från grannbyn drunknat i sjön där jag bor något år tidigare då han ramlat ner från ett berg.
Vi fick hjälpa Klara med att få på masken på kroken då det var lite för pilligt för henne. Jag tror att vi fick med oss 7–8 fina abborrar hem. Vi fick rensa dem själva vilket både Jocke och jag lärt oss. Släpar man hem mat ska man ta reda på den. Inget får förfaras lärde jag mig av min farmor. Klara är inte så gammal ännu att hon får hantera vassa knivar hur som helst. Kan nämna som hastigast att våra föräldrar har mängdrabatt på plåster och gasbinda på apoteket. Jocke och jag brukar räkna hur många nya ärr vi får varje vecka vilket brukar bli en del ibland. Någon metkrok i något finger är inget ovanligt när vi fiskar.
När vi kom tillbaka sa Beatrice (som hört vår utmaning) ”Stopp och belägg! Joakim och Roger! Behåll galonisarna på och stoppa byxbenen i stövlarna innan ni går in tack. Jag vill inte ha några läckage inne” och vi förstod direkt att hon menade allvar då hon använde våra tilltalsnamn.
Vi har lärt oss att ”klä oss efter väder” och vad vi ska göra genom att pröva vad som inte är lämpligt eller ”Learning by doing” ”Det som inte dödar det härdar”
Som sagt var. Det är ganska fria tyglar som gäller. Visst hände det grejor som orsakade ”bestraffningar”. Var det något som hände när vi var tillsammans så fick vi båda samma straff Skamvrån/Timeout. Även om det var Klara som gjort något dumt (även tjejer kan göra det) så fick även Jocke och jag samma bestraffning om hon varit med oss och vi borde haft lite bättre uppsikt över henne. Lättare sagt än gjort då vi alla tre var riktiga yrväder. Vi delade det mesta lika på det området och både Jocke och jag har sagt att vi ska straffas lika för att det ska vara rättvist även om det är Klara som gjort fel. Hon blev inte bestraffad om det var Jocke eller jag som ställt till det. Vi var alltid tvungna efteråt att säga vad vi gjort för fel som vi blivit bestraffade för, vilket inte alltid var så lätt för Klara att klara av. Vi fick hjälpa henne då. Vi fick aldrig smisk eller liknande men vi kunde ibland känna av något ryck i armen eller liknande för få stopp på oss om vi var på väg mot något farligt.
Klockan nio på kvällen bestämde vi oss för att det blev dött lopp mellan oss i blöjtävlingen och vi tog av oss allt och gick och tog ett bad. Vi hade lyckats med både nr ett och två under dagen så det kändes väldigt skönt att få av oss blöjorna.

En annan händelse inträffade en gång när jag var med familjen Simonsson i den närbelägna staden och vi var och handlade på ett stort varuhus. Jocke och jag fick röra oss själva där då vi båda hittar där utan problem. Plötsligt hörde vi i högtalarna på varuhuset ”Joakim Simonsson och Roger Andersson vänligen kom till informationsdisken vid södra ingången! Era föräldrar vill prata med er!”
När vi kom dit fick vi höra att Klara var försvunnen. Den gången hade hon gått med Beatrice för att köpa några nya kläder och råkat stanna och titta på en sak i ett fönster på en leksaksaffär. Beatrice hade inte märkt att hon stannat där.
Jag och Anton gick åt ena hållet och Jocke och Beatrice åt det andra. Då hördes det ett nytt meddelande i högtalaren ”En liten flicka vid namn Klara saknar sina föräldrar. Hon finns vid informationsdisken vid norra ingången. Alla i familjen sprang genast i väg mot norra ingången och hittade mycket riktigt Klara där. Glädjen var stor när alla återförenats igen.
Det var i samband med det som vi bestämde att vi skulle bli bestraffade även om Klara gjort något dumt. Resultatet blev att vi tog raka vägen till en barntillbehörsaffär och där inköptes TRE selar. Jocke och jag tittade lite förvånat på varandra och sedan undrande på Beatrice och Anton. Vi barn fick ta på oss dessa på en gång och Anton ledde sedan oss grabbar och Beatrice tog hand om Klara. Det kändes konstigt och pinsamt med selarna. Beatrice och Klara gick och köpte kläder medan Anton ledde oss till leksaksaffären där vi fick titta en stund. Efter ca 30 minuter kom åter Klara och Beatrice och vi gick till restaurangen och käkade. Vi fick haklappar alla tre och misstänkte att det var någon sorts straff så vi bråkade inte om det även om vi hade stora ögon. Efter måltiden hände något ännu mera förvånande. De kopplade ihop våra koppel och sade att vi skulle hålla uppsikt över Klara. Vi fick röra oss fritt men vi skulle komma till södra ingången klockan tre för att åka hem. I bilen på väg hem så sa Beatrice att vi ville bli lika bestraffade som Klara och därför fick selarna. Det kändes som en rejäl bestraffning, fast det inte var det denna gång då det var hon som inte varit uppmärksam. Vi trodde först att det var något straff, då det var lite pinsamt att ha en sele när man är 11–12 år. Hon sa sedan att Jocke och jag inte behöver använda dem mer än om vi ska till några större ställen med mycket folk och vi riskerar att komma bort från varandra eller om vi ska ut med Klara för att inte tappa bort henne. Det är lättare att koppla en hake i selen än att hålla i linan. Det visade sig att våra selar inte var barnselar utan en föräldrasele för att koppla barnets koppel till så att man har händerna fria till annat.

Fortsättning:

Del 1 (1 sep 2022)
Del 2: En olycka kommer sällan ensam (27 apr 2021)
Del 3: Kungen (27 apr 2021)
Del 4: Kläder (27 apr 2021)
Del 5: Marknaden (27 apr 2021)
Del 6: Sjuka (27 apr 2021)
Del 7: Oss (27 apr 2021)
Del 8: Höskörd (27 apr 2021)
Del 9: Tandläkaren (27 apr 2021)
Del 10: Blindtarmen (27 apr 2021)
Del 11: Liseberg (27 apr 2021)
Del 12: Ett nytt liv (27 apr 2021)
Del 13: Kidnappningen – Ond bråd död (28 apr 2021)
Del 14: Första dagen i skolan för Rikard (28 apr 2021)
Del 15: Shopping (28 apr 2021)
Del 16: Kursen – livräddning första hjälpen fortfarande i gips (28 apr 2021)
Del 17: Städdag (29 apr 2021)
Del 18: Ett (två) nytt liv - igen (29 apr 2021)
Del 19: Klassens Clown (30 apr 2021)
Del 20: Jullovet (30 apr 2021)
Del 21: Födelsedagen – överraskningen med en twist (30 apr 2021)
Del 22: Flytten (30 apr 2021)
Del 23: En olycka kommer sällan ensam två (30 apr 2021)
Del 24: Talangjakten (1 maj 2021)
Del 25: Lite diverse (3 maj 2021)
Del 26: En olycka kommer sällan ensam tre komma fem (3 maj 2021)
Del 27: Mötet med Fredrika (3 maj 2021)
Del 28: Ett (tre) nytt liv ytterligare (8 maj 2021)
Del 29: Hemma igen – Nya galonoveraller (9 maj 2021)
Del 30: Trillingarna - första dagen i skolan (9 maj 2021)
Del 31: Adoptionen av trillingarna - med komplikationer - Joakim skjuten (9 maj 2021)
Del 32: Det stora kalaset – utbrytarkungstävlingar och tårtgluffsande (11 maj 2021)
Del 33: Mediala krafter (14 maj 2021)
Del 34: Skolresan - Vinön - Blöjor och sjönöd (14 maj 2021)
Del 35: Gröna Lund, Skansen och trillingarnas födelsedag (17 maj 2021)
Del 36: Oväntade besök – Fredrika behöver hjälp med blöjorna (17 maj 2021)
Del 37: Filip och Stina sover över – Att blöja eller inte blöja, det är frågan (17 maj 2021)
Del 38: Midsommar – Dans kring stången – Bordsskick (18 maj 2021)
Del 39: Sommarlovet – Tårgas – Militärövning (18 maj 2021)
Del 40: Vi börjar sjuan – ny skola, i blöjor – ny knasig kompis med blöjor (21 maj 2021)
Del 41: Badet – Mariannes blöjproblem (25 maj 2021)
Del 42: Marknaden – I gips och blöjor (31 maj 2021)
Del 43: Marianne, Kim och Hans – Ett skrämmande möte, inte helt enligt planen (13 jun 2021)
Del 44: Nattorienteringen och pyjamaspartyt med napp och blöjor (13 jun 2021)
Del 45: Besöket hos Kim (22 jun 2021)
Del 46: Kims permision (22 jun 2021)
Del 47: Ytterligare ett nytt liv (26 jun 2021)
Del 48: Kim är med på älgjakt – i blöjor naturligtvis (31 jul 2021)
Del 49: Rikards ettårsjubileum (31 jul 2021)
Del 50: Mobbarna i skolan (4 aug 2021)
Del 51: Ursäkten. Mobbarna kommer på besök, i blöjor och med napp (4 aug 2021)
Del 52: Marianne flyttar in, Födelsedagar och Jul (7 sep 2021)
Del 53: Kidnappningen – Flera skjutna – Blöjor igen (20 sep 2021)
Del 54: Lite diverse igen (4 okt 2021)
Del 55: Den nya tjejen i klassen a.k.a. ytterligare nya liv (4 okt 2021)
Del 56: Första besöket på BB, Tone fyller år, Pyjamasparty och besök hos svärmor (21 okt 2021)
Del 57: Specialskolan i England (del1) (22 okt 2021)
Del 58: Specialskolan i England (del2) (3 nov 2021)
Del 59: Specialskolan i England (del3) (9 nov 2021)
Del 60: Specialskolan i England (del4) (11 nov 2021)
Del 61: Specialskolan i England (del5) (13 dec 2021)
Del 62: Specialskolan i England (del6) (21 dec 2021)
Del 63: Specialskolan i England (del7) (25 dec 2021)
Del 64: Specialskolan i England (del8) (1 jan 2022)
Del 65: Diabetes, Tuva 17 år, party och blöjor, Adoption av Leopold (25 jan 2022)
Del 66: Besökarna från England (del 1) (26 jan 2022)
Del 67: Besökarna från England (del2) (31 jan 2022)
Del 68: Besökarna från England (del3) (2 feb 2022)
Del 69: Besökarna från England (del4) (12 feb 2022)
Del 70: Besökarna från England (del5) (28 feb 2022)
Del 71: Besökarna från England (del6) Hemresan och Efraims nya sovsele (20 mar 2022)
Del 72: Ett nytt liv i kvadrat (16 apr 2022)
Del 73: Sexorna besöker högstadiet (24 maj 2022)
Del 74: Joakims skolresa del 1 (1 sep 2022)
En fiktiv historia om mitt liv när jag var tolv-fjorton år. Inget sexuellt innehåll. Lämna gärna en kommentar om innehållet :)

Tillagd 25 apr 2021   Noveller   #Galon/regnkläder #Kärleksfullt omhändertagande #Uppfostring/Disciplin #Allt-i-ett-blöjor #Rörelsehindring/bondage #Okontrollerade olyckor #Overall/täckande dräkter #Napp, etc. babyattribut #Blöjbyxor/plastbyxor #Extremt blöjbärande #tårar #tröst #Låsbara plagg

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 5062  Anmäl 

Den skandinaviska gemenskapen för oss vuxna som släpper fram vår inre litenhet, för oss som tycker det känns bra att bära blöjor och för våra vänner, nära och kära. ♥
Bli medlem – enkelt och gratis  Om ABDL Scandinavia  Regler  Feedback / Kontakt  Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 1996-2024